Snö och ras

I dag har det snöat. Så fint då den bäddar in det gråa.  Jag har suttit inne stickat sockar och druckit mängder med te. Trygga saker. Behövs då livet rasar. Fick besked i helgen att nära släkting inte finns kvar. Tom och trött känner jag mig.
Vill inte klaga, men ändå förklara. Att det kan bli tyst. Att glädjen som var på väg uppåt störtdök igen. Men jag kommer tillbaka. Fördelen med att vara på botten är att man har fast mark under fötterna.
Nu lägger jag livet på is några dagar. Vill bara göra saker som får mig att må bra. Sticka trygga och varma saker, läsa bra böcker, lyssna på musik och gamla sommarprogram. Allt annat får vänta. Jag vet att orken och glädjen kommer tillbaka. Snart.